CrossFit Games och sjukskrivningssemester

Ägnade merparten av kvällarna och nätterna den gångna helgen till att kolla på CrossFit Games: live-stream, reportage, och filmer med det jag missade att se live. Vad gjorde man egentligen innan Internet fanns?? Grymt kul och inspirerande att se i alla fall, såväl den yppersta världseliten (där Rich Froning Jr. och Annie Thorisdottir båda vann för andra året i rad) som våra svenska representanter Númi Snaer Katrínarson, Caroline Fryklund, samt sist men inte minst Solids egen Karl Dyall som kom på en mycket hedrande 7:e plats i Masters 45-49 år.

Breaking news på armfronten (pun intended): Jag skriver faktiskt denna text med båda händerna, och kan även styra datormusen hjälpligt med högerhanden. Inte för länge i taget utan att bli trött och spänd i diverse muskler, men det funkar i alla fall. Otroligt skönt! För övrigt jobbar jag på att kunna räta ut högerarmen helt och hållet. Är inte där riktigt ännu men det går ju bättre än för en vecka sen. Blir av med stygnen på torsdag och hoppas då även slippa fluffbandaget så att jag kan börja träna/svettas ordentligt igen. Träningsabstinensen är minst sagt svår, och har inte direkt blivit bättre av att jag hängt en hel del på Solid den senaste veckan. Men jag hade å andra sidan blivit galen om jag inte fått träffa alla fina Solidare.

Jag hade dessutom tänkt sluta helt med Citodonet innan jag börjar träna, och även detta går enligt plan. Just nu är det bara två Alvedon (dvs. 2 x 500 mg paracetamol) som gäller fyra gånger per dygn, förutom vid midnatt då jag lyxar till det genom att byta in en Citodontablett (500 mg paracetamol + 30 mg kodein). Smärtlindringsmässigt verkar det funka bra. Det enda som gör ont på ett jobbigt sätt är när jag vaknar på natten eller morgonen och inte har använt armen på ett tag, och då är det framförallt musklerna i handleden och underarmen som liksom krampar när jag knyter och öppnar handen. Försöker rent allmänt hålla högerarmen så aktiv som möjligt utan att belasta den eller göra för häftiga rörelser, vilket ibland är lättare sagt än gjort. Det hade exempelvis varit otroligt praktiskt att temporärt kunna stänga av reflexen att försöka fånga saker som man tappar...

Det känns fortfarande relevant att vara sjukskriven, men jag kan ändå tänka mig klart värre tillstånd än detta för en "sjukskrivningssemester"...även om tillvaron kanske inte är fullt så fantastisk som när jag gick runt och var hög på morfin mest hela tiden. Blir för tillfället bortskämd i sommarstugan av svärföräldrarna, som överöser oss med god mat och hemodlade jordgubbar. Typisk svensk sommar vädermässigt, men Erik hade tur som hann leka en stund med skivstången medan det var uppehåll. Och det är faktiskt ganska mysigt att sitta i uterummet med regnet smattrande mot taket.

För övrigt så tycker jag att det är fascinerande att svenska språket har ett ord som specifikt beskriver att det "inte regnar".