"Off Road", kettlebells, vila och snabbdistans

Tisdagkvällens två öl märktes faktiskt lite när jag vaknade på onsdagen. Träningsplanen stod dock fast då kroppen i övrigt kändes rätt okej igen. Regnskurar på morgonen men när jag gick ner till stranden för ”Off Road” med Byffe/Andreas (ja jag är lite förvirrad över vad han ska få heta den här veckan...) var det lyckligtvis uppehåll igen.

Vi var 16 deltagare och efter en kort uppvärmning tog vi oss an en 10 minuter AMRAP av ca 20 m björngång (som jag bytte mot utfallssteg med armarna över huvudet), 30 jumping jacks, och 10 ringrodd. Räknade inte varven men det var åtminstone tre och både utfallssteg och jumping jacks sög bra i benen.

Vad som skulle hända härnäst hade vi inte fått reda på i förväg men det blev först Tabata-intervaller av airsquats, där jag gjorde 12 reps varje intervall fram till den sista där jag klämde till med 17 stycken. Mjölksyra i låren. Sedan Tabata pushups, men då gjorde jag skalad ringrodd istället. Typ 10 reps första intervallen, 8 nästa, och sedan 6 reps per intervall fram till sista då jag pressade ur mig 8 igen. Aningens orolig strax efteråt att jag kanske misshandlat bicepsfästena lite för mycket men jag kunde faktiskt räta ut armarna dagen därpå. Puh.

Sen trodde kanske någon att vi var klara, men icke! Delades upp i lag om fyra där vi tillsammans skulle samla ihop 200 situps + 50 burpees. En i laget jobbade på detta (först situps, sedan burpees) medan de andra tre sprang ”idioten” och så byttes man av när man kände för det. Jag hade gärna gjort alla våra situps om jag fått slippa springa i sanden... Kändes som om vi sprang/pulsade fram och tillbaka i en evighet men det tog förmodligen mindre än en kvart innan alla lag var klara. Jag fick äran att göra vårt lags sista burpees och kunde sedan njuta av den där härliga känslan av ett maffigt och väl genomfört träningspass. Gick runt och var alldeles lycklig resten av dagen. Grym endorfinkick!

Till råga på allt bjöds vi redan samma eftermiddag på veckans andra 30 min kettlebellsworkshop, bestående av fyra olika block (med reservation för att jag kan minnas lite fel ang. övningarna): Svingar + cleans (och kanske utfallssteg bakåt?), ryck + sumodeadlifthighpulls, enarmssvingar + stöt/pushpress, och....burpee-svingar! Byffe gick igenom övningarna i det aktuella blocket, vi fick prova ett varv, och sedan körde vi två varv till i eget tempo. Därefter nästa block. Tycker att det funkade jättebra med det formatet istället för att först gå igenom alla övningarna och därefter köra en metcon med alltihop. Nu kunde man ha tekniken i färskt minne ifall man var nybörjare, och dessutom fick man vila lite mellan varje omgång så att man enklare orkade göra alla reps ordentligt.

Högerarmen var lite sliten från förmiddagens ringrodd, så den fick nöja sig med att vara med på svingar/SDHP med en 8 kg kettlebell samt prova att enarmssvinga och pushpressa 4 kg. Och hjälpa vänsterarmen att göra burpee-svingar (8 kg), som ser ut ungefär som det låter och faktiskt var oväntat kul. I alla fall när jag hittade nån slags rytm och slutade lägga mig rakt på min kettlebell. Vi skulle göra 25 reps av detta och jag blev lite stressad när jag såg att de flesta redan slutat när jag bara fått ihop runt 15. Men om jag hade lagt märke till att det var bl.a. Anna och Nora som också fortfarande höll på med sina reps hade jag nog fattat att majoriteten helt enkelt lagt av i förtid. Jag fortsatte i vilket fall som helst ända upp till 25 – och de andra blev tillsagda att göra 5 reps till medan de väntade. Ha.

Två för mig relativt tuffa pass satte sina spår och jag valde extra sömn och Nox-häng med maratonfika istället för bergspass eller annan träning på torsdagen.

Delikat monsteromelett

Skönt med en vilodag. På fredag morgon var kroppen fortfarande lite stel och sliten men klart redo för ”Pricka Tiden”. 31:30 skrev jag upp som min gissade tid på de 5250 metrarna, dvs. 6-minuterstempo i snitt, och räknade med att springa snabbare än så på första delen av banan medan avslutningen på stranden förmodligen skulle gå ganska segt. Hade helt bisarr tur med vädret då regnskurarna lagom till start förbyttes till strålande sol.

Kände mig ganska pigg så jag tog beslutet att strunta i tiden och se det hela som en snabbdistansträning – ingen aning om hur snabbt det gick eftersom man inte fick ha klocka, men av ansträngningsnivån att döma kan det kanske ha varit mellan 5:15 och 5:30 per kilometer? När jag kom ner till stranden sänktes naturligtvis tempot men jag kunde ganska länge springa där sanden ändå var relativt fast. Två ”honor burpees” till Nora och Andreas strax innan målgång, och sedan hänga kvar i solen nån halvtimme för att heja på de andra som gick i mål. Allt medan tidvattnet hotade att helt dränka målfållorna som fick flytta högre och högre upp på stranden. Nästan hundra personer var med och sprang/gick denna vecka, kul! Min verkliga sluttid kommer jag få reda på senare ikväll under den gemensamma middagen, men min spontana gissning är att jag sprang snabbare än 31:30. Jag kan dock ha helt fel – jättesvårt att avgöra hur snabbt det gick i sanden.

Nu har det blivit dags att ladda för ännu en prisutdelning, avslutningsmiddag och discokväll på Nox. Ska försöka dricka lite mindre vin den här gången... Hemresa imorgon eftermiddag/kväll/natt, och det känns både skönt och tråkigt på en och samma gång.