Solintervaller i Karlbergsparken

Efter ett halvt dygns tv-serietittande (med avbrott för lite nattsömn) kände jag att det var dags att röra på benen. Skönt att vara ledig och kunna springa mitt på dagen! Jag bestämde mig för att köra långintervaller på gruslöparbanan i Karlbergsparken och se hur benen och flåset kändes, nu var det ett tag sen senaste intervallpasset.

Blev 2,6 km uppvärmning i ca 6:35-tempo, och sedan fem 3-minutersintervaller med 60 sekunder ståvila och farter/puls enligt tabellen nedan:

Split time	Split distance	Split pace	Starting HR	Avg. HR	Max. HR
3:00,00	0,6	4:58,33	125 (54%)	158 (79%)	171 (87%)
3:00,00	0,63	4:47,43	139 (64%)	165 (83%)	175 (91%)
3:00,00	0,62	4:52,15	145 (69%)	168 (86%)	179 (93%)
3:00,00	0,64	4:42,79	149 (72%)	172 (88%)	181 (95%)
3:00,00	0,66	4:33,64	154 (76%)	176 (91%)	185 (98%)

Hade programmerat in passet i klockan, vilket är mycket smidigt då man slipper hålla koll på hur länge man sprungit/vilat. Den piper helt enkelt när det ska hända nåt.

Jag tittade inte på tempot medan jag sprang, men kastade ett öga på pulsen då och då - mest för att se till att jag inte sprang för långsamt. Ansträngningen var relativt hög överlag. Det var ett tag sen jag körde så hårt, men på det stora hela kändes det ändå bra och jag kände mig stark. Det var bara på sista intervallen som jag tyckte att benmusklerna började ge upp och ville lägga ner, så att jag verkligen fick fokusera på att hålla ett bra steg och driva på. Men å andra sidan så blev ju den intervallen den snabbaste, med facit i hand.

Nerjoggen gick låååångsamt (7:30 min/km) men det var fint och soligt och jag kände mig nöjd efter ett bra pass. Skönt att stretcha lite i solen sen innan dusch och lunch.

Kände litegrann av något skumt i "muskeln på utsidan av framsidan av låret, ner åt knät till" (jaja...) då och då under passet, inte direkt ont men mer som obehag - hade det känts mer så hade jag avbrutit men det verkade funka om jag tänkte på tekniken. När jag stretchade efteråt var det lite ömt men nu ett par timmar senare känner jag inget konstigt alls - ska hålla koll på detta de närmaste dagarna, bra med två dagars löpvila nu innan nästa långpass som är planerat till måndag.

En annan reflektion: Jag funderar lite på om det verkligen ska bli så jobbigt med andningen som det var under de två sista intervallerna. Det var inte så att jag upplevde att jag inte fick tillräckligt med luft för att kunna springa så fort som jag ville, men det lät lite som om luftrören kanske inte var riktigt så vida som de borde vara och kändes som om lungvolymen inte räckte till för hur mycket luft jag försökte ta in. Svårt att förklara och det är säkert normalt, jag är kanske bara inte van vid att anstränga mig så hårt. Eller så är det nån förkylning som ligger och lurar. Eller pollen (som jag inte är konstaterat allergisk mot, men tycker mig märka av i alla fall). Å andra sidan så är det en snubbe (tennistränare, tydligen) som jag dansat en del lindy hop med som brukar påpeka att det låter som antydan till ansträngningsastma ibland när vi dansar riktigt snabba låtar och jag kommer upp i ansträngningsnivåer som liknar just långintervallträning. Kanske borde kolla upp det nån gång, mest för att slippa fundera på det. Får bli efter maran i så fall - framförallt om jag ska satsa på lite kortare/snabbare distanser framöver.