2012-02-23: "CrossFit Games Open, Workout 12.1"

Natten till torsdagen släpptes workout nummer ett i CrossFit Games Open 2012 (även benämnd "12.1"). "Open" består av en workout i veckan som man antingen filmar och laddar upp via sin profil på "Games"-siten, eller så gör man veckans workout med domare på en godkänd affiliate (som t.ex. Solid) där den som är "affiliate manager" sedan validerar ens poäng. "Open" pågår under fem veckor och utgör kvalet till "Regionals" (som för regionen "Europa" är i Köpenhamn i slutet av maj), som i sin tur är kval till "Games" som går av stapeln i Kalifornien i juli. Även om jag inte kommer att klara att göra alla moment i samtliga Open-workouts RX ("as prescribed"), så tyckte jag att det kunde vara kul att vara med så länge det går - och ju fler som representerar CrossFit Solid desto roligare. Så jag är anmäld och ska verkligen göra mitt bästa under de kommande fem veckorna. Min "athlete profile" finns här om ni vill hålla koll på hur det går. Och på CrossFit Games-siten kan man hela tiden följa den totala ställningen, även sorterat på region/kön/åldersklass osv. (se "Leaderboard")

Verkar som om de flesta blev lite överraskade över att workout 12.1 var en AMRAP på 7 minuter av...burpees! Men med tillägget att man i varje upphopp med båda händerna ska nudda något som befinner sig 6 tum/15,3 cm högre upp än vad man når om man sträcker sig så högt man kan med ena handen. Klurigt. Jag var mest bara väldigt glad över att det trots allt var en workout som jag faktiskt kan genomföra RX – inga alltför tekniska grejer eller tunga vikter.

Eftersom jag är i Göteborg fredag till söndag (mer om detta i kommande inlägg) var jag tvungen att göra workout 12.1 på torsdag eftermiddag istället för tillsammans med resten av Solid-gänget på fredag kväll. Men Erik var tack och lov betrodd att agera domare, och jag kunde ta ledigt på torsdagen, så det ordnade sig i alla fall. Vi kom till Solid typ kvart i fyra och letade upp ett bra ställe att stå på inne i ”gymnastiksalen”, där någon från lunchpasset redan hängt ett kvastskaft från pullupräcket på hyfsat lämplig höjd. Behövdes bara några mindre justeringar, och jag markerade med krita ungefär var jag borde sätta i fötterna för att hoppa upp på rätt ställe. Värmde upp med 5 minuter / 1000 m rodd och sen lite viftande med en träpinne samt mos av vaderna/fotlederna. Hade ju inte jättemycket tid på mig, så detta plus några ytterligare testburpees fick räcka som uppvärmning. Kändes tyvärr som att jag trots kritmarkeringen skulle vilja titta upp på stången för att alltid tillförlitligt kunna träffa den med händerna, och då funkade det inte med glasögon eftersom avståndsbedömningen blev helt fel när jag ömsom tittade genom och ömsom över glasen. Tur att jag inte ser överdrivet dåligt utan. Dags att börja använda de där engångslinserna jag köpte härom året?

Man kan ju inte WODa ordentligt utan motiverande musik, men Erik hittade tack och lov lite Rage Against the Machine bland sina Spotify-offline-spellistor (dålig 3G-täckning i boxen). Så jag kunde snart köra igång med mina burpees. Gick kanske ut lite för hårt trots att jag bestämt att jag inte skulle göra det, men höll sen ganska jämnt tempo rakt igenom. Kunde hoppa jämfota upp på alla reps utom kanske tre mot slutet, och tog mig även ner relativt snabbt på de flesta. Försökte tänka litegrann på Carl Paolis tips för att ”kippa” burpees, även om jag inte är rörlig nog att implementera detta rakt av. Men att använda höften mer är aldrig fel. Breddade fotisättningen mer efter hand för att kunna squat:a upp bättre, och det blev då även lättare att hoppa med tillräcklig balans och precision. Tror faktiskt att tekniken överlag blev mer och mer effektiv ju längre jag höll på. Har ju inte precis tränat extra på just burpees. Jag hoppade ofta lite högre än vad jag behövde, men framförallt mot slutet kändes detta ändå säkrast – hade verkligen inte velat behöva göra om några hopp i onödan. Tror jag hade två eller tre icke godkända repetitioner då jag träffade målet med bara ena handen och fick göra om hoppet.

Efter typ 20 repetitioner var jag duktigt trött på burpees, och när Erik nånstans kring 35 reps (?) sa att halva tiden gått kändes det riktigt surt att det var såpass lång tid kvar. Men jag fokuserade bra och lyckades tvinga kroppen att fortsätta mala på i hyfsat stadig takt, en burpee i taget och aldrig stanna helt. Försökte kanske spurta lite under sista minuten men det märktes förmodligen inte på annat sätt än att jag inte sackade ännu mer. Inte helt van vid att WODa ensam på det här sättet, tur att jag i alla fall hade Erik som kunde heja på lite mitt ibland allt burpees-räknande.

Oj så trött när sju minuter hade gått. 65 burpees fick jag ihop och kan väl inte vara annat än nöjd med detta, även om jag är rätt sugen på att prova igen nu när jag sett vad andra fått för resultat... Det extra höga hoppet med tillhörande precisionskrav tog oväntat mycket fokus och energi, särskilt eftersom jag inte var tillräckligt bra på att träffa pinnen utan att titta upp på den.

Nästa gång kanske det blir slurpees istället?

Snabbt in i duschen och vidare till Göteborgståget där jag tryckte i mig en supergod Burger King-burgare med massor av kött, bacon och ost. Tro det eller ej, men tåget kom faktiskt fram något före utsatt tid. Heja SJ! Jag kan dock inte rekommendera att sitta ner i tre timmar efter att ha gjort en massa burpees utan att stretcha efteråt.

Göteborg var sig inte likt, som alltid när jag kommer "hem". Den här gången hade de gjort nåt gigantiskt hotell av det gamla posthuset på Drottningtorget.

Clarion Hotel Post