16 februari 2012

Återhämtning?

Tisdagen inleddes med morgonjogg i Ursvik tillsammans med Sofia och mina favvo-kelpies Elsa och Reka. Förvånad över att det redan ljusnat betydligt när vi gav oss iväg trots att klockan bara var tjugo över sju. Bara ett par minusgrader, men underlaget var riktigt vidrigt. Att springa i snömodd är som att springa på en sandstrand. Man kommer liksom ingen vart, och det hjälper inte heller att ha stumma trötta ben som skriker av mjölksyra i minsta lilla uppförsbacke. Men vi fick i alla fall ihop 5 km i ca 6:53-tempo, och det var som vanligt väldigt trevligt. Och skönt efteråt när jag fick duscha varmt och äta frukost. Men jag måste nog sluta lura mig själv att 5 km kuperad morgonjogg räknas som återhämtning, i varje fall om jag inte springer oftare än typ var fjortonde dag.

På tisdag eftermiddag hade jag en tid bokad hos Martin på FysioEtana (som numera också huserar i Solids lokaler), för att se vad som eventuellt kunde göras med min stela bröstrygg. Jag fick börja med att ge exempel på och visa några övningar där jag kände mig begränsad av detta, och valde då att fokusera på:

  • Progressionen för kipping pullups dvs. att gunga överkroppen framåt och bakåt hängandes från pullup-räcket, där det liksom tar tvärstopp när jag gungar framåt istället för att jag får en gummibandskänsla med bibehållen rörelsemängd
  • Kettlebell-svingar, där jag upplever att jag inte får bak armarna tillräckligt långt och försöker kompensera felaktigt genom att böja bakåt i ländryggen
  • Pushpress - ungefär samma problem som med svingarna

Det hela byggde sedan på principen “test - behandling - re-test” för att dels försöka lokalisera och åtgärda problemet (åtminstone på ett initialt plan, då det ju kan ta ett tag att komma underfund med vad som är den egentliga grundorsaken till att denna typ av problem uppstår), och dels för att jag själv skulle lära mig att känna skillnaden mellan “rätt” och “fel”. Utan att gå in på alltför många invecklade detaljer kan jag i alla fall säga att det var en otroligt intressant och givande timme. Flera aha-upplevelser gällande bland annat andningen och hur jag ska tänka när jag lyfter armarna för att utnyttja maximal rörlighet genom att inte börja pressa upp axlarna för tidigt.

När vi var klara för den här gången och det var dags att återigen testa kip-rörelsen, KB-svingar och pushpress så var det faktiskt klar skillnad på hur detta kändes. Jag fick inte längre den där tajta känslan mitt i bröstryggen när stången/KBn var i högsta läget, och det var mer stretch i gungandet i räcket än tidigare. Visst, det tog fortfarande emot en del i ytterlägena - men nu kändes det mer som att det var musklerna runt axlarna (pecs, lats mm.) som var korta eller spända snarare än att det tog tvärstopp i ryggen.

Såväl igår som idag har jag mest hela tiden förundrats över hur häftigt det är att plötsligt ha fler leder i överkroppen. Inte bara i själva ryggraden, för även bl.a. revbenslederna (?) fick sig en omgång och det vete sjutton om det inte till och med går lättare att andas... Helt klart är i alla fall att jag nu kan ändra vinkeln på bröstbenet i mycket större utsträckning än tidigare, utan att behöva böja i ländryggen. Ska bli intressant att se om detta håller i sig och hur det känns att träna ikväll. Fått order om att under den kommande veckan inte köra hårdare än att jag hela tiden kan behålla en bra teknik och vara medveten om hur jag rör mig. Typ 70% ansträngning, 30% göra rätt samt hinna känna efter hur det känns.

Gårdagens ridlektionen på fina Aramis gick i alla fall riktigt bra med tanke på att det var tre veckor sedan jag satt på en häst, och det kändes också lättare att ha en bra hållning utan att börja svanka för mycket.

Ska tillbaka till Martin/FysioEtana på onsdag, och även om jag just nu är lite extra stel och öm i vissa muskler i ryggen (det hjälpte ju inte direkt att jag sträckte till den när jag satte mig i bilen för att åka från stallet igår kväll...fråga inte...) så känns detta än så länge helt klart lovande.

Tänk vad mycket intressanta och spännande saker man kan få vara med om och lära sig, bara för att man råkar börja träna CrossFit. Jag gissar för övrigt att kvällens WOD kommer göra ont.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar