 |
| På lunchjakt |
Måndag morgon var det oroväckande dimmigt nere i dalen men när vi tagit oss upp med rälsliften (Schlossalmbahn) samt vidare upp med gondolen strålade solen. Sanslöst vackert.
 |
| Nej, jag har inte bara svarta kläder |
Eftersom det snöat ordentligt dagen/kvällen innan var underlaget dessutom perfekt - lagom mjukt och inte ett spår av is eller vallar. Är verkligen inte bortskämd med kombinationen sol och nästintill perfekta pister och bortsett från en fikapaus åkte vi non-stop från halv tio till halv två då vi åt lunch. Sedan kände jag mig nöjd - benen riktigt trötta och jag ville inte pressa kroppen för hårt första dagen. Pisterna började dessutom bli lite uppåkta, även om vi på vägen ner hittade en riktig pärla benämnd "H8" (tråkiga namn, jag vet...). Istället avnjöts Apfelstrudel på uteservering tillsammans med Sofia och hennes pappa Göran och sen hakade jag på Sofias DVD-yogasession. Grymt skönt och förmodligen en starkt bidragande orsak till att mina lår och vader inte var helt paj dagen efter. Höger arm och axel skötte sig bra förutom att jag hade lite svårt att spänna pjäxorna i början (ont i armbågen) och att det inte funkar så bra att staka sig fram (ont i överarm/triceps). Däremot strulade tumsenan på vänster hand en del i samband med stavöglehanteringen och hakade upp sig ett par gånger. Aj.
 |
| Apfelstrudel med brutalt mycket jättegod vaniljsås |
Innan middagen hann vi också med att bada och basta, och en liten "fördrink" tillsammans med våra kära vänner slutade med att den kvinnliga delen av sällskapet i princip delat på en flaska Prosecco. Tjo. Något oklart om övriga vid middagsbordet skrattade med oss eller åt oss. Men en fantastiskt fin dag allt som allt.
 |
| Hotellets "Fitnessraum" |
I morse skulle vi egentligen ha bussats iväg till Dorfgastein eller Sportgastein om vädret varit bättre, men ymnigt snöfall gjorde att vi höll oss i hemmasystemet även idag. Jag tycker det är rätt obehagligt att åka när det är mycket snö kombinerat med ingen kontrast överhuvudtaget, och dessutom började jag få känningar i knäna (dom gillar inte ständigt återkommande partiella knäböj) så jag bestämde tidigt att det fick bli en kort skiddag för min del. Framåt lunch började man kunna ana att det fanns en sol nånstans bakom molnen och det blev kanske något bättre sikt, i alla fall i vissa pister, men trots lång fikapaus på förmiddagen var mina ben helt slut efter all åkning på helspänn - total mjölksyrechock efter tio svängar - så det kändes bra att ta Schlossalmbahn ner till byn igen efter grilltallrikslunchen.
 |
| Tisdagsvädret i ett nötskal |
Väl nere i dalen tittade solen faktiskt fram och det var gött att simma omkring en stund i hotellets utomhuspool och kolla upp på alptopparna. Spenderade slö eftermiddag på hotellrummet i de sociala mediernas tecken, och strax får vi middag igen. Håller tummarna för att morgondagen bjuder på sol och släta fina pister.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar